Sammanfattning halvklassikern

Halvvasan 3/3

Loppet: Tunga blöta spår (där det fanns spår) armarna tog slut  så jag inte orkade staka så mycket på slutet eller inte alls. Fick förlita mig helt på diagonalåkningen istället.  Uppför gick det allra bäst, hade bra fäste. Halva loppet gick bra, först efter det började tröttheten komma smygande. Strax efter att 30km va passerade kom en ordentlig svacka. I 3km va det inte mycket annat än ett tjockt pannben som fick mig att fortsätta. Va jättejobbigt mentalt innan jag kom fram till sista kontrollen och tog en paus för att åter igen ladda om för sista km in i mål.

Kroppen kändes matt och öm precis efteråt. Helt slut kändes inte benen, tvärtom, men armarna kunde inte ge något alls. Speciellt axlarna som bokstavligen dog i spåret. Fötterna ömmade på något konstigt sätt. Har varit blöt om fötterna i minst 15km. Kunde vrida ur strumporna.  Annars förvånansvärt pigg. Första delen av klassikern va avklarad tack vare en vilja av stål och ett tjockt pannben .


Resultat: tid 5,18,06 puls 153 pace 7,12

Bommade måltiden, men får va nöjd att genomfört loppet under så konstiga förhållanden ändå.

Träningsupplägget: innan va att jag började träna skidor 1/1 då en snöfattig runda på 5km. Totalt körde jag 135 km skidor innan Vasan med längsta sträckan på 30km och snittlängd på träningspassen låg på ca 15,5km. I januari åkte jag 55km och i februari 80km. Varvade skidåkningen med löpning lite sporadiskt, ingen organiserad struktur. Blev i snitt 1-2 pass/ vecka totalt.


Reflektion:  Jag är absolut inte avskräckt från att göra det igen, kommer troligen göra det men under bättre förhållanden. En fin vinterdag kan det vara en trevlig upplevelse med tillräcklig träning i ryggen. Rekommendationen va att man skulle ha tränat minst 30mil innan loppet, vilket jag inte va uppe i hälften ens, det märktes och kändes. Så nästa gång jag kör halvvasan måste jag ha mer mil bakom mig och träna stakning som fokus. Med mermängdträning hade distansen inte varit ett problem alls är jag övertygad om. Halvvasan va det lopp jag varit minst förbredd för träningsmässigt och även det som kroppen varit tröttast av också.
Något helt Vasaloppet tror jag aldrig det blir för min del.

Halvvättern 7/6

Loppet: Hela loppet kantades av vädrets makter, något vi fick känna på direkt. Blåsigt värre, fram till första kontrollen hade vi konstant motvind. Därefter blev det något bättre men ändå så man fick hålla i styret. Runt 6 mil fick jag magknip. Störst svackan fick jag innan 5 mil och direkt efter 75km markeringen då det stod 5km kvar till depå.  Vi fick en kort bit medvind mellan två sista kontrollerna innan det åter va dags för motvind och kastvindar från sidan. Bitvis ordenligt motigt, va skönt att vara två som kunde följas åt. När jag väl såg Motala skylten så drog jag på det sista jag hade och körde allt som fanns kvar. Så efter sista kurvan in på upploppet spurtade jag gärnet så martin inte hann ta målfoto.

Kroppen kändes lite stel på sina ställen. Speciellt knäna som började värka redan efter halva loppet för att bli värre och värre in i mål. Vänster axel har mått bättre också.  Annars förvånansvärt pigg. Värst va det dagen efter då jag inte kunde cykla pga knäna. Först efter 3 dagar kändes de ok igen.

Resultat: tid 8,22,40 puls 140. Aktiv tid 7:09t snitt hastighet 20,95km/h
Bommade måltiden även för detta lopp. Jag är fortfarande övertygad om att jag har kapacitet att cykla halvvättern på ca 7 timmar. Vinden, knäna och lite längre stopp än jag själv behövde gjorde att tiden blev som den blev.


Träningsupplägget innan va att jag började cykla 8 dagar efter vasan då på 17km. Totalt cyklade jag 507km innan Vättern med längsta sträckan på 50km och snittlängd på träningspassen låg på ca 22km. I Mars cyklade jag 59km, april 199km och maj 235km. Varvade cykling med löpning med 1+2pass/vecka, 2+2 pass/vecka och sedan 3+1pass/vecka.

Reflektion: Med facit i hand hade jag förberett mig väl för vad jag todde på pappret skulle vara den värsta utmaningen i klassikern. Jag hade följt rekommendationen att cykla minst 50 mil innan loppet. Känner att det va en bra riktlinje för flåset och kroppen orkade hela loppet. Jag är övertygad om att det va därför jag orkade trycka på in mot slutet.  Säkert därför kroppen också  hämtade sig så bra som den gjorde efteråt också. Dagen efter va värst med stela knän.

Det jag hade behövt ändra på är kört några längre pass, nu va längsta 5mil bara. Krämporna började smyga sig på runt 7-9mil. Så några pass på ca 4-5timmar hade varit önskvärt. Då hade kroppen varit 100% förberedd och värken i knäna hade inte kommit så tidigt som de gjorde nu. Detta va också en del av min plan, men fick inte tiden att räcka till för några längre rundor.

Vansbrohalvsim 3/7

Loppet: När jag kom till start va jag så nervös att jag visste varken ut eller in. Mitt i stressen och nervositeten glömde jag att ta med mig den nyinköpta näsklämman som skulle hindra mig från att få kallsupar. Fick lite kalla fötter i starten och släppte före en del folk, ett klart misstag.
Första 500m gick fort kändes det som även om jag simmade lugnt och avslappnat. Hade rygg på en bättre simmare fram till korset ungefär. Fick passera många ur min startgrupp första 2-300metrarna. Andra 500m va något tuffare, kändes som markeringen aldrig kom. En liten svacka blev det efter kanske 800m, innan jag såg nästa boj. Sista 500m gick jag in mot bryggorna lite i början vilket va ett misstag, blev trångt och svårt att komma fram. Letade mig ut mot mitten mer men hade blivit så bekväm att crawla med huvudet ovan vatten så gjorde ingen ansatts att prova simma som jag skulle. När jag hade 50 meter kvar eller mindre såg jag upp på mål tvn och såg mitt namn och bild på mig. Först då borrade jag ner huvudet och spurtade de sista metrarna in till målgång.

Resultat: Tid 41:29min
Bommade måltiden ordentligt detta lopp. Hade gissat runt 35min men pga teknikfel och lite taktiska misstag va jag inte i närheten av det. Så revansch lusten är på topp.


Träningsupplägget innan va att jag började simma i april. Totalt simmade jag 18,1km innan loppet fördelat på 19 tillfällen och snittlängd på träningspassen låg på strax under 1km. I april sommade jag 4 morgonpass, maj startade crawlkursen med två tillfällen + två träningsdagar på Mallis. Sen i juni blev det 10 träningspass. Varvade simningen med den övriga träningen. I juni blev det kurs 1dag/vecka, morgonpass 1-2 dagar/ vecka och senare byttes ett pass i poolen mot ute i älven. Två träningspass i älven blev det.

Reflektion: Inför detta lopp va det inte mängdträning som va det viktigaste. Kursen gav mig verktygen till ett nytt simsätt, sen hann jag inte nöta in tekniken tillräckligt mycket för att kunna använda det fullt ut.
Med facit i hand är jag besviken på mig själv som inte provade, planen va ju att simma helt och få ta längre andningspauser. Vet inte varför jag frångick det. Känslan efteråt va oj va det redan över. Nu fanns det så himla mycket mer att hämta.  Så ja visst är jag lite besviken att jag inte tog i mer och visade att jag faktiskt kan crawl på riktigt. Vet att jag kunnat simma fortare. Jag kommer absolut göra om detta lopp och även ge mig på det stora som jag varit sugen på i flera år. Först blir det att simma halvsim igen för att slå tiden, men sen är stora målet hela Vansbrosimmet.

Lidingöloppet 15

Loppet: Km 1 va tuff både uppför brant och nedför lerigt och halt. Trångt och smalt. 2km kändes jobbig och att det va tungt. Stela vader och betydligt högre puls än jag brukar. Sen  km 3- 5 va lättsprunget men kändes ändå tufft, nog den jobbigaste perioden på hela loppet. Min enda svacka va nog just efter Lidingövallen och fram till första vätskekontrollen. Efter 5,5km tyckte jag det började flyta på bättre. Fram till 11km gick det helt ok och banan va inte alls så farlig som jag hade befarat.  Vissa backar va svåra bla en med en klipphäll. När jag passerade målområdet började svåraste backen. Tog lite sportdryck innan jag började gå uppför backarna. Precis som planen. Sen sprang jag på och när det va 2,5km kvar började jag trycka på mer fart. Sen när det va 1km gick jag för fullt. På upploppet va det raketfart, 4:50 tempo.

Resultat: distans 15km, tid 1:40:16t, pace 6:46, puls 170
Såg på klockan vid mål att jag precis missade tiden ...med några få sekunder. Hade sagt att jag skulle springa på 1:35 i bästa fall men troligen på 1:40.

 Träningsupplägget innan va att jag sprungit regelbundet från mars månad och haft en snitt på mellan 37-50km/månad. Totalt sprang jag 370km innan Lidingö med längsta sträckan på 15km vid 3 tillfällen och snittlängd på träningspassen låg på ca 7,7km. I juli sprang jag 45km, augusti 49km och september 49km. Varvade löpning med cykling 2+2pass/vecka, 2+21pass/vecka och sedan 3pass/vecka.


Reflektion: Jag va helt klart bäst tränad inför detta av alla klassikerloppen. Inte så himla mycket jag skulle gjort annorlunda i upplägget. Inför nästa gång jag ska springa kommer jag träna mer backintervaller. Sen va det lite yttre omständigheter som gjorde att jag inte pressade på mer i träningen på slutet. Inte heller under loppet pressade jag ut hela min förmåga. Jag vet att det hade varit möjligt att komma ner mot 1:35 redan i år och med lite andra omständigheter hade nog inte drömmålet 1:30 varit så omöjligt. Vaderna stumnade snabbare än jag trodde och lite överraskad blev jag av den tuffa starten på banan samt hur smalt och trångt det va bitvis.