fredag 15 maj 2015

premiär = mjölksyra + blodsockerfall

Igår eftermiddag hade vi barnvakt för att ut och cykla tillsammans vilket vi inte har gjort på länge. Jag hade sen en tid tjatat om att vi skulle köra blåa slinga tillsammans, så det gjorde vi. Det blev premiär för mig som tidigare bara kört blåa till västannor.
Vi hoppade dock även delen i källan och körde in via yttermo och hoppade på där. Samt att martin inte gillar svängen förbi kenneth så den hoppade vi över också. Vi hoppade även över lilla knixen över västannorskullen.

Jag råkade stänga av klockan vid ett tillfälle och glömde sätta på den direkt, så den uppger inte hela sträckan. Mobilen pausade jag när martin ramlade vid heden, men istället för paus blev det stop, så på den är det delat på två träningar, plus att de pauser vi gjort inte är avdragna.

Som ni hör blev det en hel del stop efter vägen, svordomar och händelserikt. Första svordomen att inte komma upp för en backe blev vid stallet efter vattnet, där fick jag gå upp. Nästa promenad blev över bäcken. Sen va det den branta nedförsbacken vid ravinen, avslutningsvis backen upp mot hästberg och backen på milbanan.
Fram till Rälta hade jag jättejobbigt och bitvis inte mycket i benen att svara på. Det va segt och tungt, kände hur mjölksyran sprutade. Det va en stor räddning när det började rulla lätt på vägarna vid Rälta och sen när vi kom ut på asfalten. Då kunde jag återhämta mig lite, även om det va kraftig motvind och det gick inte nämnvärt fort.
Någonstans där på asfalten bytte vi plats och även energi, martin som ändå åkt ifrån mig med lätthet tidigare började krokna ordentligt. Han började känna sig orkeslös och yr. Hängde inte med fram till hästberg där vi fick ta ett brake.
Genom skogen till heden hängde han med men sen tog det tvärt slut vid crossbanan. Från sista branta backen uppför fick jag åka själv hem martin gav upp och tog vägen hemmåt.

Totalt: distans 32km, tid 2.06.44t, puls 144,  hastighet 15,15km/h

Kändes kul och skönt efteråt att vi kört. Men som sagt fram till Rälta fick jag slita och trodde aldrig jag skulle orka resterande del som va kvar. Delen vid Heden va bara rolig.
Senare på kvällen kändes det att vi kört mycket i skogen både i rumpa och delvis i magen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar